search

Eurotermbank / Federated-Network-Toolkit-deployment

Other
2 stars 1 forks source link

Content in TBX tags `<descrip type="example"></descrip>` and in `<note></note> not shown` #74

Open mariask2 opened 2 years ago

mariask2 commented 2 years ago

For a TBX with several text types associated with a term, only text types within the tag <descrip type="definition"> are shown in the Fedterm tool kit GUI. The content in the TBX tags <descrip type="example"></descrip> and in <note></note> is not shown. For instance, the following xml-snippet

<descripGrp>
    <descrip type="definition">rikedom av arter, av genetisk variation inom arter samt av de ekosystem som arterna ingår i</descrip>
</descripGrp>
<note>Begreppet biologisk mångfald betonar betydelsen av variationsrikedom bland alla levande organismer, exempelvis bakterier, växter, svampar och djur, samt de ekosystem och livsmiljöer de ingår i, allt från landskap med många olika naturtyper till städer med parker och grönområden.I FN-fördraget ”Konventionen om biologisk mångfald” definieras biologisk mångfald  som ’variationsrikedom bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem’. Den definitionen används bland annat i juridiska sammanhang.Benämningen biologisk mångfald  skiljer sig från det tidigare använda uttrycket artrikedom, genom att det även avser den genetiska variationen inom en art</note>
<descripGrp>
    <descrip type="example">Ett exempel på biologisk mångfald är när det finns olika arter av bin och humlor: jordhumlor, snäckmurarbin, tapetserarbin, honungsbin, fjällhumlor osv. De har olika kroppsform och längd på tunga, och olika preferenser när det gäller pollen och nektar, vilket innebär att de kan pollinera olika arter av växter.</descrip>
</descripGrp>

Results in the following, only including the content in <descrip type="definition">:

termpost-2
mariask2 commented 2 years ago

The entire TBX:

<?xml version="1.0" ?>
<martifHeader>
  <fileDesc>
    <sourceDesc>
      <p>Hållbarhetstermgruppen: Termlista för hållbar utveckling | 2021</p>
    </sourceDesc>
  </fileDesc>
  <encodingDesc>
    <p type="XCSURI">https://eurotermbank.com/tbx.xcs</p>
  </encodingDesc>
  <text>
    <body>
      <termEntry id="biologisk_mångfald">
        <langSet xml:lang="en">
          <ntig>
            <termGrp>
              <term>biological diversity</term>
            </termGrp>
          </ntig>
          <ntig>
            <termGrp>
              <term>biodiversity</term>
            </termGrp>
            <termNote type="termType">synonym</termNote>
          </ntig>
        </langSet>
        <langSet xml:lang="sv">
          <ntig>
            <termGrp>
              <term>biologisk mångfald</term>
            </termGrp>
          </ntig>
          <ntig>
            <termGrp>
              <term>biodiversitet</term>
            </termGrp>
            <termNote type="termType">synonym</termNote>
          </ntig>
          <descripGrp>
            <descrip type="definition">rikedom av arter, av genetisk variation inom arter samt av de ekosystem som arterna ingår i</descrip>
          </descripGrp>
          <note>Begreppet biologisk mångfald betonar betydelsen av variationsrikedom bland alla levande organismer, exempelvis bakterier, växter, svampar och djur, samt de ekosystem och livsmiljöer de ingår i, allt från landskap med många olika naturtyper till städer med parker och grönområden.I FN-fördraget ”Konventionen om biologisk mångfald” definieras biologisk mångfald  som ’variationsrikedom bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem’. Den definitionen används bland annat i juridiska sammanhang.Benämningen biologisk mångfald  skiljer sig från det tidigare använda uttrycket artrikedom, genom att det även avser den genetiska variationen inom en art</note>
          <descripGrp>
            <descrip type="example">Ett exempel på biologisk mångfald är när det finns olika arter av bin och humlor: jordhumlor, snäckmurarbin, tapetserarbin, honungsbin, fjällhumlor osv. De har olika kroppsform och längd på tunga, och olika preferenser när det gäller pollen och nektar, vilket innebär att de kan pollinera olika arter av växter.</descrip>
          </descripGrp>
          <admin type="searchTerm">artrikedom</admin>
        </langSet>
      </termEntry>
      <termEntry id="ekosystemtjänst">
        <langSet xml:lang="en">
          <ntig>
            <termGrp>
              <term>ecosystem service</term>
            </termGrp>
          </ntig>
          <admin type="searchTerm">nature’s contribution to people</admin>
          <admin type="searchTerm">NCP</admin>
        </langSet>
        <langSet xml:lang="sv">
          <ntig>
            <termGrp>
              <term>ekosystemtjänst</term>
            </termGrp>
          </ntig>
          <descripGrp>
            <descrip type="definition">process som genereras av ett ekosystem och som bidrar till människans välfärd och livskvalitet</descrip>
          </descripGrp>
          <note>Ekosystemtjänster kan delas in i fyra grupper som sinsemellan samverkar:1. Försörjande ekosystemtjänster, till exempel naturens tillhandahållande av syre, spannmål, vedråvara och rent vatten.2. Reglerande ekosystemtjänster, till exempel insekters pollinering av nyttoväxter.3. Kulturella ekosystemtjänster, till exempel tillhandahållandet av naturmiljöer lämpliga för friluftsliv och rekreation.4. Stödjande ekosystemtjänster, till exempel fotosyntes, cirkulation av näringsämnen och fröspridning.I begreppet ekosystemtjänst lyfts själva processen fram, som pollinerandet och vattenreningen, till skillnad från naturtillgången i sig, som insekterna som pollinerar eller själva vattnet. Ekosystemtjänster skiljer sig alltså från andra tillgångar i naturen genom att de är beroende av levande organismer som så att säga ”utför” dessa tjänster.Termen ekosystemtjänst myntades i början av 1980-talet av ekologer och ekonomer för att synliggöra och skapa förståelse för att människors överlevnad och välmående är beroende av naturens ekosystem. I vissa sammanhang har ekosystemtjänst kritiserats för att ge ett ensidigt mänskligt perspektiv, med associationer till ekonomiska värden. Ibland används därför naturnytta (eng. nature’s contribution to people, NCP) för att lyfta fram ett delvis annat perspektiv.</note>
          <descripGrp>
            <descrip type="example">Pollinering betraktas som en ekosystemtjänst eftersom processen tillhandahålls av naturen och är nödvändig för människors välfärd och livskvalitet i och med att vi därigenom kan få majs, potatis, grönsaker, frukt och andra nyttoväxter.</descrip>
          </descripGrp>
          <admin type="searchTerm">naturnytta</admin>
        </langSet>
      </termEntry>
      <termEntry id="resiliens">
        <langSet xml:lang="en">
          <ntig>
            <termGrp>
              <term>resilience</term>
            </termGrp>
          </ntig>
        </langSet>
        <langSet xml:lang="sv">
          <ntig>
            <termGrp>
              <term>resiliens</term>
            </termGrp>
          </ntig>
          <descripGrp>
            <descrip type="definition">förmåga att vid störningar eller förändringar upprätthålla grundläggande funktioner och vidareutvecklas</descrip>
          </descripGrp>
          <note>Resiliens kan användas på olika nivåer:– För ett samhälle kan det handla om förmågan att klara av kraftigt och oförutsett regn eller långvarig hetta och torka. Det kan gälla allt från att skydda bostadsområden till att ge invånare stöd ekonomiskt och psykosocialt.– För ett ekosystem kan det innebära att om en art dör ut kan dess utrymme i ekosystemet övertas av en annan art med liknande funktion.– För en växtart kan det handla om förmågan att anpassa sig till ett varmare klimat.– För den enskilda individen kan det handla om förmågan att hantera förändrade livsvillkor som uppstår i samband med exempelvis översvämningar eller bränder.Termen resiliens används inom många ämnesområden, och det kan därför i vissa texter vara lämpligt att förtydliga vilken typ av resiliens man avser. Inom hållbarhetsforskning används ofta social-ekologisk resiliens för att tala om ekologiska och sociala system som är ömsesidigt beroende av varandra och samverkar dynamiskt.I vissa sammanhang översätts den engelska termen resilience med motståndskraft eller återhämtningsförmåga, men resiliens som hållbarhetsterm innefattar båda dessa förmågor och dessutom förmågan att vidareutvecklas.</note>
          <admin type="searchTerm">motståndskraft</admin>
          <admin type="searchTerm">återhämtningsförmåga</admin>
        </langSet>
      </termEntry>
      <termEntry id="tippningspunkt">
        <langSet xml:lang="en">
          <ntig>
            <termGrp>
              <term>tipping point</term>
            </termGrp>
          </ntig>
        </langSet>
        <langSet xml:lang="sv">
          <ntig>
            <termGrp>
              <term>tippningspunkt</term>
            </termGrp>
          </ntig>
          <descripGrp>
            <descrip type="definition">punkt där en förändring i ett system blir så stor att ett jämviktsläge förhållandevis oåterkalleligt och abrupt övergår i ett annat läge</descrip>
          </descripGrp>
          <note>Termen tippningspunkt används om en förändring i jordsystemet, som till exempel att en havsström stannar av eller byter riktning eller att permafrosten tinar så mycket att stora mängder växthusgaser frigörs från den frysta jorden. Tippningspunkter avser alltså systemskiften som hänger ihop med förändringar i klimatsystemet.Begreppet beskrivs som en punkt, både i termen och i definitionen, trots att det i vissa sammanhang kan verka missvisande, eftersom vissa förändringar sker gradvis. I jämförelse med hur långsamma sådana förändringar brukar vara är de dock förhållandevis abrupta.I en del sammanhang kan uttrycket kritisk brytpunkt vara lämpligare. Det bygger nämligen vidare på översättningen brytpunkt som ofta används för tipping point när det står för att en mer allmän beskrivning av ett tillstånd som på grund av en förändring övergår till ett annat tillstånd.Andra ord som också har förekommit på svenska är tröskelpunkt och tröskelvärde.</note>
          <admin type="searchTerm">brytpunkt</admin>
          <admin type="searchTerm">kritisk brytpunkt</admin>
          <admin type="searchTerm">tröskelvärde</admin>
          <admin type="searchTerm">tröskelpunkt</admin>
          <admin type="searchTerm">vändpunkt</admin>
          <admin type="searchTerm">tippunkt</admin>
        </langSet>
      </termEntry>
    </body>
  </text>
</martifHeader>
andish commented 2 years ago

Seems that there are small deviations from ETB supported data model.

For usage examples and context examples should be used attribute value context:

context example

And notes are supported only on term level. So the note is taken in account only if it appears under <ntig> element.

So your example would look like this:

 <langSet xml:lang="sv">
          <ntig>
            <termGrp>
              <term>biologisk mångfald</term>
            </termGrp>
          </ntig>
          <ntig>
            <termGrp>
              <term>biodiversitet</term>
            </termGrp>
            <termNote type="termType">synonym</termNote>
            <note>Begreppet biologisk mångfald betonar betydelsen av variationsrikedom bland alla levande organismer, exempelvis bakterier, växter, svampar och djur, samt de ekosystem och livsmiljöer de ingår i, allt från landskap med många olika naturtyper till städer med parker och grönområden.I FN-fördraget ”Konventionen om biologisk mångfald” definieras biologisk mångfald  som ’variationsrikedom bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem’. Den definitionen används bland annat i juridiska sammanhang.Benämningen biologisk mångfald  skiljer sig från det tidigare använda uttrycket artrikedom, genom att det även avser den genetiska variationen inom en art</note>
          </ntig>
          <descripGrp>
            <descrip type="definition">rikedom av arter, av genetisk variation inom arter samt av de ekosystem som arterna ingår i</descrip>
          </descripGrp>          
          <descripGrp>
            <descrip type="context">Ett exempel på biologisk mångfald är när det finns olika arter av bin och humlor: jordhumlor, snäckmurarbin, tapetserarbin, honungsbin, fjällhumlor osv. De har olika kroppsform och längd på tunga, och olika preferenser när det gäller pollen och nektar, vilket innebär att de kan pollinera olika arter av växter.</descrip>
          </descripGrp>
          <admin type="searchTerm">artrikedom</admin>
        </langSet>

Data model is listed in this table, but it is very hard to read, it must be refined a lot: /user-guides/dataModel.md