Se över rekommendation om svenska tecken/bindestreck/mm i URL/domännamn

[edelegationen]

http://beta.webbriktlinjer.se/vl2011/r110

I R110. Undvik långa och krångliga webbadresser (URL:er), står följande:

"Webbadresser används ofta i kommunikation, till exempel utskrivna i e-post eller tryckt media. De bör därför: [...] Inte innehålla svenska tecken. á, à, å och ä ersätts med a, ö med o, ü med u och é med e."

Se följande kommentarer:

• "Inte innehålla svenska tecken" Men hallå! Jag är förvisso snarare språkpolitiker än webbguru, men vägledningen kan inte avråda från idn-adresser! Gäller inte bara svenska å, ä, ö utan även minoritetsspråkstecken (samiska ŋ, ŧ) och andra nordiska tecken (ø, ð). Det gäller framför allt domännamn (även om det förstås bör finnas en alternativ ascii-adress som man också når sidan genom; normalt genom att idn-adressen pekar på ascii:n). Ta gärna en diskussion med Icann eller .SE/IIS om ni tvekar om detta. .SE har ju under ett antal år arbetat för att tillgängliggöra nordiska tecken och minoritetsspråkstecken under se-toppdomänen, och Språkrådet har sedan 2003 tillsammans med dem och Svenska datatermgruppen försökt marknadsföra denna möjlighet.
• "Om användaren väljer att kopiera en sådan webbadress för att skicka den i till exempel e-post finns det risk för att länken bryts och därmed blir svår att använda för mottagaren." Så råder eller avråder vi från bindestreck? Lite otydligt budskap som jag läser det. Man bör inte placera ett bindestreck som faktiskt ingår i en adress i slutet av raden om man informerar om adressen i tryckt text; men vägledningen är kanske inte platsen för att ge råd om det.

I praktiken fungerar det väldigt bra i dag även med underadresser/länkstigar/alias, som språkrådet.se/lättläst. Men i vissa OS och webbservrar kan det bli problem, kanske mest i Unix- och Linuxvärlden. Och de lämpar sig förstås inte för internationella sammanhang (där människor ska kunna mata in adresserna manuellt). Men ändå ... man kunde mildra skrivningen och uppmana till att ge besökare information om att ladda ner fräscha webbläsarversioner för att allt ska fungera så bra som möjligt.

• "Undvika att blanda stora och små bokstäver." Samma status som underadresser/länkstigar/alias. Har själv aldrig stött på sådana problem, och ska principiellt inte spela roll. Men vissa problem kan kvarstå. Så ok, får väl stå kvar.
• "Domännamn bör i dag primärt vara på formen 'myndigheten.se'" Måste man värdera det? Räcker väl med att båda ska fungera. (Onekligen enklare att informera om sin adress dock om man slipper www.)
• Annat man ev. bör kommentera i riktlinjen:
• Påpeka att titlar/adresser ska vara informativa. Ge gärna ex.
• Det Niklas säger om tidsangivelser i adresser, med ex.
• Att adresser ska kunna avspegla sidhierarkier/sökstigar.
• formen ”myndigheten.se”: Ska man kommentera vad som är lämpliga domännamn någonstans i vägledningen? T.ex. att man bör undvika (okända) förkortningar (som fk för Försäkringskassan), såvida myndigheten inte är känd under en förkortning (som CSN).

[edelegationen]

Beträffande diskussionen om korta numeriska länkar som kan läsas upp i telefon så finns följande input från 2007:

"Edward Cutrell and Zhiwei Guan from Microsoft Research have conducted an eyetracking study of search engine use that found that people spend 24% of their gaze time looking at the URLs in the search results."

http://www.useit.com/alertbox/990321.html

[edelegationen]

Se äver användandet av "svenska tecken" i texten. Föra resonemang om hittbarhet i anslutning till språk. Denna RL avgränsas till information efter domännamnet och skall länkas ihop med RL om domännamn.

[edelegationen]

Kolla med ytterligare part angående för/emot id i URL:er vs strukturer. För resonemang om för/emot om RL är kvar som idag.

[edelegationen]

Jag har skrivit om riktlinjen och väntar på kommentar från Peter K.